Sidospår

En ovanligt vanlig sida på villovägar i bloggarnas universum

Jag har aldrig varit speciellt intresserad av trädgårdsväxter. Om de inte går att äta. Men när man flyttar till hus med trädgård, vill man ju lära sig, hur ska vi annars kunna utnyttja det som finns på bästa sätt? Framförallt vill jag inte gå på samma nit som på odlingslotten, då jag tyckte att de fina slingrande växterna (åkervinda) och gräset (kvickroten) kunde få växa.

Här kommer några nya växter jag har lärt mig!

Scilla, vi har massor och vissa tycker att det är ett ogräs medan andra omhuldar dem. För mig får de vara kvar!
Jag trodde att det här var snödroppar, men tydligen är det snöklockor. Fina iallafall!
Krokus. Nu är den utblommad.
Först trodde jag att det här var porslinshyacint, men det verkar också vara någon form av scilla.
Järnek. Jag läste att den ska skydda mot häxor, troll och blixtnedslag och det är väl inte så dumt.
Rhododendron, lite väl stor kanske, men jag vill inte klippa den innan den blommar.
Pärlhyacint minsann.
Jag tror att det här är lagerhägg, kan nog också behöva ansas lite.
Kornell och murgröna (jag har för övrigt gjort en massiv insats för att få bort murgröna från en av rabatterna, inte det lättaste)
Thuija. Det här är inte vår, men två av grannarna har thuijahäck.

Det finns fortfarande en massa växter som jag inte vet vad det är, min målsättning är att lära mig under året.

Idag är den tionde dagen vi har hus och självklart har vi hunnit göra misstag, inget ödesdigert men ändå värt att lägga på minnet.

Inte tillräcklig utrustning

Vi har inte flyttat allt än, utan bor dels i lägenheten och dels i huset. Första dagen tog jag med det allra nödvändigaste för att kunna laga mat och existera, med tanken att fylla på efter hand behovet uppstår. Självklart missar jag saker, igår tog jag till exempel med en ugnsform för all kunna göra lasagne, men hade helt missat att ha med en större gryta för att göra fyllning, jag har också köpt ost utan en tanke på att det inte finns en osthyvel här. Små problem som är lätta att komma runt, men ändå misstag.

Bristande matplanering

Inatt sov vi i huset första gången och jag kommer att jobba härifrån idag. Vad jag ska äta till lunch? Jag är inte helt säker, jag kommer inte att få svälta för mat finns, men det finns ingen plan och kommer jag inte på något bra får jag nöja mig med något dåligt, för takeaway och Ica är något mindre tillgängligt här.

Köpa möbler utan att mäta ordentligt

Vi har inte tänkt köpa en massa nya möbler, men en ny säng kändes nödvändigt. Vi har kikat en del på förvaringslösningar till sovrummet, då det är snedtak med de begränsningar det innebär. Vi fastnade för idén med en sängram med lådor under och hylla i gaveln. När vi kommit hem med sängen insåg vi att vi inte hade mätt upp sovrummet ordentligt och att det inte var helt självklart att den skulle fungera. Tack och lov kommer det att fungera, men fortfarande ett misstag att lära sig av för framtida möbelinköp.

Försök till humor bland nya människor

Jag svarade skämtsamt på ett inlägg i den lokala facebookgruppen, jag skulle nog ha gjort mig lite mer bekant först, för det möttes av en chocksmiley och inget mer.

Adressändring

Jag råkade ändra min adress från mitten av februari istället för från mitten av mars. Efter en vecka slog det oss att jag nog inte längre har rätt till boendeparkering i stan längre. Som tur var fick jag inga böter, nu år bilen helt enkelt stå vid huset och kör jag den in till stan får jag acceptera fullt pris.

I övrigt …

I övrigt är vi fortfarande nöjda. Vi har mycket kvar att flytta, så jag räknar med att dessa misstag inte är våra sista.

Bild tagen just nu, jag dricker kaffe vid braskamminen. I bakgrunden syns det att vi är långt ifrån färdiga med flytten.

I fredags fick vi nycklarna till huset och som jag konstaterade igår “det här är min hobby nu”, för det är helt tydligt att det är till huset både arbete och pengar kommer att gå under överskådlig tid.

Än så länge är det tomt. Vi ska göra i ordning sovrummet och innan det är gjort är det ingen större mening att flytta in fler saker.

Det lilla utrymmet till höger i bilden ska bli mitt buffertskafferi. Där ska vi ha konserver och trorrvaror som täcker några månaders behov.
Braskamin är mysigt och lite av en trygghet om strömmen försvinner.
Jag tror inte vi har jättemycket växter, men snödroppar har vi uppenbarligen.
Det finns mycket skog runtomkring. Den här är från en promenad i lördags.

Hittills har jag försått timjan, oregano, grön mynta, smultron, praktmalva, persilja och några solrosor. Jag har sett ut en plats för mina kryddlådor och har en aning om vart blommorna ska vara.

Jag har köpt ett par eller kanske tjugo påsar fröer lite i förtid innan jag ens har fått en trädgård, nu tänker jag istället lindra mitt begär genom att skriva en önskelista över sådant jag vill ha men nog ska vänta med ett litet tag.

Fröer

  • Koriander – jag har visserligen fröer från förra årets koriander, men jag vill testa en sort som blommar lite senare (så kan jag så fröer från förra årets koriander på odlingslotten för att kunna jämföra vilken som blir bäst)
  • Nakenfröpumpa
  • Luktärt – jag håller på att förvandlas till en blomstertant, jag accepterar förvandlingen
  • Jättesolros – jag har köpt små solrosor att ha som snittblommor, men det är något med de stora som fascinerar mig
  • Broccoli
  • Blomkål
  • Selleri
  • Palsternacka – jag sådde palsternacka på lotten ett år, dessvärre råkade jag missta den för ogräs och rensade bort nästan allt innan jag insåg mitt misstag
  • Purjolök
  • Fänkål
  • Sparris – ett längre projekt, bäst att komma igång …

Annat jag drömmer om

  • Blåbär – verkar lite krångligt att odla, men när det känns som att saker har kommit på plats vill jag testa!
  • Tulpaner – i höst sätter jag lökar, men det kanske är bäst för alla att jag inte kunnat göra det än
  • Pioner – en äkta blomstertant behöver en pion!
  • Rosor – vem vill inte kunna plocka en bukett rosor?

Det här hade känts som ett mycket klokare inlägg om jag inte avbrutit det för att göra en beställning på några dahlia- och liljeknölar.

Det är fortfarande två månader till tillträde och det är ju inte speciellt meningsfullt att köpa fröer och knölar som jag inte kommer att kunna använda än på ett tag. Det betyder inte att jag har låtit bli.

Jag har också sått lite, kryddor har man ju nytta av att ha hemma oavsett.

Av det jag har köpt (och lite jag redan hade) är det här mina tre första prioriteringar.

Men visst, jag har tålamod. TÅLAMOD är mitt andra namn.

Förra året satte jag tulpanlökar. Det var fint, jag fick blodad tand och drömde om alla tulpanlökar jag skulle sätta till hösten.

Men nu har vi köpt ett hus, jag kommer att säga upp min odlingslott och jag sparar lökinköpen tills jag kan sätta dem i min egen trädgård. 26:e februari har vi tillträde, till dess får jag ge mig till tåls.

Jag googlar på dahlior, pioner, rosor och pelargoner. Och vill sätta igång. Nu.

Hela den här proceduren med att leta en ny bostad, har gett mig några insikter som jag ska försöka ta med mig om det blir dags igen. Från början var det ganska öppet vad vi letade efter, vi hade visserligen några idéer, men saker som “hus eller lägenhet?”, “stad eller landsbyggd?”, “med eller utan renoveringsbehov?” var ganska öppet. Vi har varit på ganska många visningar och varje visning har gett mig en lite bättre idé om vad jag vill ha och vad som är viktigt.

Sådant som spelade mindre roll för mig än vad jag trodde

Skicket

Nu var det hus vi fastnade för visserligen i väldigt bra skick, men under processens gång fastnade jag för ett hus som jag blev i stort sett förälskad i som skulle klassificeras som ett typiskt skilsmässohus. Den som hade bott i huset hade själv gjort de flesta renoveringarna och det var väldigt uppenbart att han inte var fackman. Jag var beredd att bjuda ändå för utsikten, huset och allt annat var underbart. Tack och lov var någon beredd att betala mer. Den erfarenheten fick mig hursomhelst att inte bara tänka “saker som jag vill ha” och “saker som jag inte vill ha” utan också “saker som går att ändra på” och “saker som inte går att ändra på”.

Storleken

Jag har hela tiden sagt att jag ville ha ett litet hus, att det inte fick vara för stort. Ändå har jag upprepade gånger varit beredd att bjuda på hus som varit betydligt större än jag egentligen ville ha. Dock är huset som vi just nu håller på att köpa, ganska mycket i linje med vad jag ville från början.

Sådant som spelade större roll för mig än vad jag trodde

Vägen till huset

Jag har hela tiden varit tydlig med hur lång tid det får ta att köra till jobbet. Max en timme fick det ta. För skilsmässohuset i exemplet ovan, var jag beredd att lägga på några minuter (jag var förälskad, man gör dumma saker då) men jag var oftast ganska noga med den gränsen. En sak som jag överhuvudtaget inte tänkte på kunde spela roll var hur vägen var på väg till huset, och då inte bara i termer av trafiksäkerhet och komfort utan helt enkelt den allmänna känslan av “vill jag verkligen köra här varje dag?”. Åtminstone två hus var jag beredd att avfärda innan jag sett dem, helt enkelt för att jag inte gillade vägen dit.

Trädgård

Jag har hela tiden vetat att jag vill ha en trädgård, men i början var jag helt beredd på att bo i lägenhet och helt enkelt odla på balkongen. Det tog en visning i en lägenhet som i övrigt passade våra behov, för att jag skulle inse att jag faktiskt inte alls ville flytta till en ny lägenhet.

Atmosfären

Logiskt sett vet jag att när säljaren har flyttat och tömt huset på sitt, så är det upp till oss att sätta vår prägel på hemmet och skapa en atmosfär. Men det är väldigt svårt att helt bortse från det liv som levs i ett hus i det ögonblick jag tittar på det.

Min lärdom

Om en person som ska leta hus, skulle be mig om råd så har jag bara ett. Titta på flera hus. Titta också på hus som ligger på gränsen till vad som är ok. Var observant på dina känslor inför de hus du tittar på och analysera dem. Var beredd på att det du trodde att du ville, inte var så viktigt och att det du trodde att du inte ville faktiskt går bra ändå och att det du trodde att du kunde acceptera kan vara hela orsaken till att avstå.

I torsdags skrev vi kontrakt, handpenningen ska vara inne nästa torsdag. Vi har köpt ett hus.

Det är ett litet hus, 93 m2 och lite garage/annat utöver det. Det ligger i ett litet samhälle utanför Svedala, inte riktigt så avskilt som jag hade hoppats men det är det enda som jag känner att jag har kompromissat om.

Tillträde i slutet av februari, det ger oss gott om tid att fixa med det mesta som behöver fixas (planen är att ha kvar lägenheten till sista mars, så att vi kan flytta i lugn och ro)

Bilden är från annonsen, så ta den med en nypa salt!

Jag var på begravning igår. Normalt gråter jag inte på begravningar, men igår gjorde jag det trots (eller kanske just på grund av) att jag inte stod den avlidna jättenära. Det var momentet när man går fram med en blomma och de började spela “Raising my family” och plötsligt kändes det så verkligt.

Jag har ingen rutin på begravningar så jag hade varken näsdukar eller en handbukett med, men kyrkovärden såg det och gav mig sin blomma att lägga vid urnan. Snoret däremot hamnade på min handled.

Hon har det bättre nu. Det är nästan det värsta.