En ny vana…

För tredje söndagen i rad nu, har jag förberett vad jag ska ha på mig nästkommande måndag till fredag. Det kanske låter som något väldigt litet och det är det ju också, men det är väldigt skönt att på morgonen bara klä på sig utan att överhuvudtaget tänka.

Nästan alla kläder får plats i en låda, ett par koftor hänger i garderoben och underkläder/strumpor har en egen korg. Varken extravagant eller spännande, men passar på jobbet.

Lite väl strukturerat för att vara jag, men jag trivs med det.

Mina skamlösa stilmissar

Jag har fått för mig att jag ska bli mer välklädd. Därför har jag sökt igenom det stora internet efter i inspiration där människor med olika perspektiv ger sina synpunkter på ämnet.

Jag tänkte skriva om vad jag tar till mig, men det är mycket roligare att skriva om vad jag inte tar till mig!

Specifika plagg

Det finns många listor på plagg man “inte får ha på sig”. Leggings är på allas listor, t-shirts såg jag på en lista. Någon måtta får det vara på uppblåstheten!

Leggings. Alla avskyr leggings. Så klart, det är ju världens mest bekväma plagg och man skall som bekant lida pin om man vill vara fin.

Färger

Det finns mycket om vilka färger man passar i. Jag hade gärna haft koll, men inte så gärna att jag vill lägga energin på det. Jag föreställer mig att det räcker att det känns bra när jag kollar i spegeln.

Man ska ha få färger om man vill se mer elegant ut, det stämmer säkert.

Ett tips jag såg, handlade om att inte ha på sig mer än tre färger åt gången. Säkert ett jättebra tips för den som vill se prydlig ut och det vill jag, men inte till vilket pris somhelst.

Slitage

Jag är helt med på att man ska vara hel och ren och ta hand om sina saker (något jag jobbar på att bli bättre på), men jag tänker inte kassera plagg bara för att de är lite urtvättade. Jag kanske inte tar på mig mina mest urtvättade kläder på någons bröllop, men jag använder dem inte bara hemma.

Markering av midjan

Skärp använder jag för att hålla upp byxorna. Många tipsar om att använda ett skärp för att markera midjan, att man ska markera det smalaste stället och man ska inte ha pIagg (t.ex tröjor) som bara är raka och slutar på det bredaste stället.

2 i 1! Framförallt kjolen jag har på mig är urtvättad. Den är mönstrad så det funkar inte att färga om och jag gillar den fortfarande. Koftan är såvitt jag har förstått, något som får mig att se lite oformligare ut.

Vilka strumpor är bäst.

Jag bestämde mig för att göra ett ovetenskapligt strumptest. Jag har köpt fem olika par strumpor (men ska köpa ytterligare ett par) av sorter som jag har varit hyfsat nöjd med.

För att reda ut vilka som håller bäst, kommer jag att använda dem lika många gånger och alltid tvätta dem tillsammans.

Jag tvättar en gång i veckan, i stort sett alltid lördag morgon 06:00.

Förhoppningsvis dröjer det ett tag innan jag kan utse en favorit. Till dess vet jag vad jag ska ha på fötterna, åtminstone fem dagar av sju..

Dessa strumpor har kostat mellan femtio och hundratio kronor, det får plats med ett par till i mitt lilla test.

Det är en fälla!

Hur kommer det sig att jag, hon som i flera år använde en tjugo kronors grötrock från överskottslagret som jacka, hon som inte vet hur man knyter en scarf, hon som kanske tar på sig läppstift på en fest en gång om året, plötsligt blev sugen på ett par ballerinaskor av märket Chanel till det facila priset av 7000 kr? Ok, mitt intresse för kläder har ökat med åldern, men inte på en nivå där ens halva den summan för den sortens skor känns rimlig. Kanske om det vore ett par riktigt jäkla bra vandringskängor och resan var bokad, men ballerinaskor?!

Jag tror att jag vet varför. Det är min flirt med minimalismen, den har lett mig in i en värld där man köper mindre, men där många också är beredda att betala mer för de saker de ändå köper. Jag är helt med på den tanken, jag praktiserar den också själv, samtidigt tror jag att den kan bli en fälla. En fälla där vi ratar sådant vi redan har och hela tiden jagar efter något som är perfekt som aldrig går att uppnå.

Så… inga chanelskor för mig idag och inte heller inom en överskådlig framtid. Jag utesluter inte att det sker en dag, men mest troligt har jag glömt bort det om en vecka.

Så hur gick det med mitt nyårslöfte till slut?

Jag hade ett nyårslöfte som gick ut på att vara mer medveten när jag köper kläder och kunna svara på varför jag tror att ingen som har varit med och bidragit till plaggen jag köper har varit utsatt för hälsorisker eller slavarbete.

Jag var tvungen att lätta på mina egna krav efter ett tag, då jag först trodde att man skulle kunna kolla upp saker mycket mer än vad jag kan, men har fortfarande varit mycket striktare än jag har varit tidigare.

Jag har accepterat att tillverkning inom EU är tillräckligt som kriterium för att det är någorlunda schysst, då EU:s regler sätter stopp för de värsta avarterna av utnyttjande. Tyvärr säger det ju inget om hur råvaran är hanterad, men jag har accepterat att det inte har funnits några märkningar för det om klädmärkena åtminstone har beskrivit vad de gör för att få en mer hållbar råvara (jag brukar googla på namnet och sustainability för att hitta informationen)

När jag handlat i butiker som är specialiserade på att sälja schyssta kläder, så har jag förlitat mig på att deras trovärdighet hänger på att de har kontrollerat ordentligt innan. Vid något tillfälle har jag frågat ut dem om vad det egentligen är de kollar innan de tar in ett plagg och jag känner mig hyfsat säker på att det jag köper från dem är ok.

Om ett plagg inte är producerat inom EU och inte har sålts i en specialiserad butik har jag varit striktare. När de har haft någon form av märkning så har jag kollat upp den för att se vad den innebär. När det är möjligt har jag köpt kläder med GOTS märkning. Fairwear känns också seriösa. Jag har förkastat alla märkningar som styrs av branschen själv.

Min reviderade plan har jag hållit hyfsat bra. Avsteget var leggings från MQ när jag var i desperat behov av leggings (dessutom tre par).

Effekten för mig personligen är att mitt utbud av kläder att köpa har blivit mycket mindre, jag har förmodligen lagt lika mycket pengar på kläder som i vanliga fall men har köpt färre plagg och i stort sett alla är sådana som jag har använt riktigt riktigt mycket.

När jag gick igenom mina kläder à la Konmari, förändrades mitt konsumtionsmönster drastiskt. Det här har skruvat till det ytterligare och även om jag nästa år inte är bunden av ett nyårslöfte så går en del av mina gamla val inte att gå tillbaks till.

Jag kan inte tänka mig att det bara är jag som har undrat… 

Dessa komprimerade klädkuber på Muji. Jag har lockats av tanken att köpa kläder förpackade i kuber, men jag har också undrat både om det är något att ha och vad de ska vara bra för. Det senare kan jag inte svara på, men jag köpte en T-shirt för att stilla min nyfikenhet.  

Det var lätt att få av förpackningen. Åtminstone om man har naglar. 

Det är tydligt hur den ska rullas upp (åtminstone min som var randig)

Såhär ser den ut uppackad, ganska skrynklig (detta skrivet med total chock över tingens tillstånd) 

Och slutligen, såhär ser den ut på utan att jag vare sig har fuktat eller strukit den 

Lite skrynklig som sagt, men det känns som att den slätar ut sig. 

Jag funderar på att fukta den eller köra en “duschångning” och faktiskt ha den på mig idag (sista dagen på resa och mina rena kläder är slut). 

Den verkar rätt skön, om jag någonsin behöver jättekomprimerade kläder så kommer jag inte att tveka att köpa en sådan här igen!