Sidospår

En ovanligt vanlig sida på villovägar i bloggarnas universum

Jag har fått för mig att jag ska bli mer välklädd. Därför har jag sökt igenom det stora internet efter i inspiration där människor med olika perspektiv ger sina synpunkter på ämnet.

Jag tänkte skriva om vad jag tar till mig, men det är mycket roligare att skriva om vad jag inte tar till mig!

Specifika plagg

Det finns många listor på plagg man “inte får ha på sig”. Leggings är på allas listor, t-shirts såg jag på en lista. Någon måtta får det vara på uppblåstheten!

Leggings. Alla avskyr leggings. Så klart, det är ju världens mest bekväma plagg och man skall som bekant lida pin om man vill vara fin.

Färger

Det finns mycket om vilka färger man passar i. Jag hade gärna haft koll, men inte så gärna att jag vill lägga energin på det. Jag föreställer mig att det räcker att det känns bra när jag kollar i spegeln.

Man ska ha få färger om man vill se mer elegant ut, det stämmer säkert.

Ett tips jag såg, handlade om att inte ha på sig mer än tre färger åt gången. Säkert ett jättebra tips för den som vill se prydlig ut och det vill jag, men inte till vilket pris somhelst.

Slitage

Jag är helt med på att man ska vara hel och ren och ta hand om sina saker (något jag jobbar på att bli bättre på), men jag tänker inte kassera plagg bara för att de är lite urtvättade. Jag kanske inte tar på mig mina mest urtvättade kläder på någons bröllop, men jag använder dem inte bara hemma.

Markering av midjan

Skärp använder jag för att hålla upp byxorna. Många tipsar om att använda ett skärp för att markera midjan, att man ska markera det smalaste stället och man ska inte ha pIagg (t.ex tröjor) som bara är raka och slutar på det bredaste stället.

2 i 1! Framförallt kjolen jag har på mig är urtvättad. Den är mönstrad så det funkar inte att färga om och jag gillar den fortfarande. Koftan är såvitt jag har förstått, något som får mig att se lite oformligare ut.

Så är det över och jag tänkte ge mig på att summera det hela.

Nästan fem dagar utan någon annan mat än ett gäng juicer och buljong, inte speciellt svårt men ganska tråkigt.

Orsaken till att jag gjorde det från början… jag trodde väl inte direkt att min ganglion skulle försvinna men man kan ju hoppas! Den är inte heller försvunnen men den är faktiskt lite mindre! Huruvida det har med fastan att göra tänker jag inte spekulera i (det är jättevanligt att de går tillbaks av sig själva)

Skulle jag göra det igen? Kanske, det var lite intressant! Men jag skulle inte göra exakt likadant.

Skulle jag rekommendera det? För någon som är nyfiken, frisk och inte har ätstörningar- visst. Men inget jag skulle gå ut på gatorna och predika om.

Något annat? Jag gick ner lite i vikt, men det tar jag med en nypa salt tills om ett par veckor av normalt ätande.

Så är jag inne på min fjärde dag. Jag kommer att avbryta redan imorgon kväll, helt enkelt för att grönsaksjuicen kommer att ta slut i förtid. Jag har visserligen gott om fruktjuice kvar, men den känns inte så matig. Istället kommer jag att göra en morotssoppa.

Oftast bakar jag bröd tiIl denna, men imorgon tror jag faktiskt inte att det är en bra idé med obegränsad tillgång på nybakat.

Phew, hälften är avklarat!

Det går helt ok, men jag följer inte programmet slaviskt. Jag tycker att rödbetsjuicen är äcklig att dricka, alltså struntar jag i den när det är dags och blandar den istället i lunchbuljongen som jag kryddar med lite timjan och svartpeppar. Det gör att lunchen går från att smaka utspätt örtsalt till helt ok. Jag dricker också kaffe om än mindre än vanligt.

Varför lida i onödan? (säger hon som är inne på sin tredje dag utan mat)

Så var jag inne på andra dagen. Det går bra, jag är inte hungrig och jag är hyfsat pigg. Egentligen är det bara en sak som är jobbig och det är hur oerhört tråkigt det är att inte kunna dela en måltid.

Om fastan inte ger något annat, så ger det ett väldigt intressant perspektiv på hur mycket som faktiskt kretsar kring mat. En tur på stan bygger vi ofta upp kring att äta eller fika, en skogsutflykt handlar ofta om matsäcken och vart vi ska ta en mat/fika-paus, vi pratar ofta om vad vi ska äta och ibland börjar vi till och med prata om vad vi ska äta till middag direkt efter lunch.

Mat är helt enkelt så mycket mer än bara något man äter. Att inte äta ger ett tomrum, inte bara i magen.

Som planerat har jag nu börjat fasta och jag undrar lite vad jag har gett mig in på. För att inte behöva fundera så mycket, har jag köpt ett fastepaket innehållandes juicer, te och buljong för fem dagar och en burk glaubersalt som man ska börja det hela med.

Glaubersalt, ska vara milt laxerande. Om jag någonsin fastar igen, kommer jag att hitta något annat som fyller samma funktion för detta smakade vidrigt. Det är som om de vill att man ska lida …

Meningen är att man ska trappa ner och äta mindre och typ bara grönsaker dagarna innan … Tja, jag presenterade nyårsmenyn igår – jag ville äta gott till nyår och jag ville få in fastan före jobbet börjar på måndag! Det hade säkert varit bättre med bättre förberedelser, men nu är det inte så.

Dagens frukost bestod av 1,5 dl äppeljuice och en hopp fastete. Till lunch blev det buljong. Den smakade ungefär som jag tänker mig att upplöst örtsalt smakar. Det är ok, jag gör det inte för den gastronomiska upplevelsen …

Jag mår helt ok, visst tittar jag lite missunsamt på sambons uppvärmda rester av zucchinigratängen, men inte så att det blir jobbigt. Jag är hyfsat pigg, fryser eventuellt lite grann (dock fryser min sambo också och han fastar inte).

Det finns mycket pseudovetenskap kring fasta. Det gör att jag inte tar något som skrivs om effekter etc. på allvar, utan fokuserar enbart på min egen upplevelse.

Vi brukar ta det ganska lugnt på nyårsafton, så även i år. Jag och sambon lagade lite god mat och så har vi städat och tvättat.

För första gången i mitt liv har jag gjort boveteplättar. till det blev det gräddfil, rödlök och det som hos mina släktingar går under namnet Kalix-smör. Inte alls dumt, boveteplättar gör jag definitivt igen.
Huvudrätten blev en gammal favorit. En gång i urminnes tider, sökte jag på nätet efter vegetarisk moussaka. Jag hade ungefär hälften av ingredienserna hemma, resten bytte jag ut mot något annat.
Planen var att göra crème brulée, men mitt inne i middagen insåg vi att brännaren har gått till de sälla jaktmarkerna. Sambon hittade att foruminlägg där någon beskrev hur han använde ovandelen av ugnen på maxtemperatur med öppen ugnslucka- det funkade nästan, men inte riktigt, lika bra som en brännare.

Varning: Nedanstående text antyder att jag har kroppsliga funktioner som du kanske inte vill läsa om.

För flera år sedan runt jul, bestämde jag mig för att använda mormors recept när jag skulle baka pepparkakor. I receptet ingick cedroolja, som inte verkade finnas någonstans och som en sista ansats klev jag in i en hälsokostaffär. Personalen i butiken visste inte heller vad cedroolja var, men kollade bland sina oljor och hittade cederolja. På förpackningen stod den något i stil med”ej för invärtes bruk”, men det trodde de inte var någon fara. Jag tackade för mig och bestämde mig för att leta vidare; jag har sedan den dagen undvikit den sortens butiker så gott det går. Tills i julhelgen.

Jag vet inte varför jag bestämde mig för att gå in i hälsokostbutiken istället för apoteket när jag ville ha något mot förstoppning, men det gjorde jag iallafall. Jag tror att jag tänkte att det var en sådan där sak som det finns gott om välbeprövade kurer mot, även i alternativa kretsar. Hursomhelst, jag klev in och började med att säga fel så att damen som arbetade där, istället plockade fram något som skulle ha den rakt motsatta effekten (det var probiotika och det skulle hjälpa mot lös mage). Jag rättade mig såklart och hon plockade fram en annan förpackning till mig. Sedan sade hon att “probiotika är alltid bra, så du kan kombinera …”

Det jag hände där kan nog bäst beskrivas som en förtroendedykning. Det känns helt enkelt inte trovärdigt att i ena sekunden rekommendera ett medel mot lös mage och i nästa stund rekommendera exakt samma medel vid förstoppning. Jag avböjde.

Just den dagen var det ett erbjudande om man handlade för över 300kr, vilket jag hade gjort. Då var det halva priset på något som låg i en korg vid kassan, det var något som skulle användas vid ledbesvär. Jag avböjde även det och lade till att jag inte har problem med mina leder, varpå jag fick veta att de kunde tas förebyggande. Jag tackade nej.

Så… jag har varit i en hälsokostaffär igen första gången på några år och det lär dröja ett tag innan jag besöker en igen.