Det är en fälla!

Hur kommer det sig att jag, hon som i flera år använde en tjugo kronors grötrock från överskottslagret som jacka, hon som inte vet hur man knyter en scarf, hon som kanske tar på sig läppstift på en fest en gång om året, plötsligt blev sugen på ett par ballerinaskor av märket Chanel till det facila priset av 7000 kr? Ok, mitt intresse för kläder har ökat med åldern, men inte på en nivå där ens halva den summan för den sortens skor känns rimlig. Kanske om det vore ett par riktigt jäkla bra vandringskängor och resan var bokad, men ballerinaskor?!

Jag tror att jag vet varför. Det är min flirt med minimalismen, den har lett mig in i en värld där man köper mindre, men där många också är beredda att betala mer för de saker de ändå köper. Jag är helt med på den tanken, jag praktiserar den också själv, samtidigt tror jag att den kan bli en fälla. En fälla där vi ratar sådant vi redan har och hela tiden jagar efter något som är perfekt som aldrig går att uppnå.

Så… inga chanelskor för mig idag och inte heller inom en överskådlig framtid. Jag utesluter inte att det sker en dag, men mest troligt har jag glömt bort det om en vecka.

Minimalism på internet.

Man skulle nog kunna säga att jag flirtar med minimalismen, jag gillar grundtanken om att man inte behöver så himla mycket egentligen. På grund av det har jag läst blogginlägg, artiklar och forumdiskussioner på temat och det har utkristalliserat sig ett antal huvudpersonligheter som är engagerade i frågan:

Frälsarna har upptäckt något som har varit livsavgörande för dem och nu vill de övertyga alla andra om att de också borde bli minimalister. I grunden vill de väl, men är inte alltid så lyhörda.

Fundamentalisterna kan inte förstå varför någon överhuvudtaget skulle äga mer en ett par jeans eller ett verktyg som bara går att använda till en sak. De ifrågasätter starkt andra minimalister som enligt dem inte är minimalister på riktigt när de dristar sig till att köpa saker som de själva skulle ha valt att köpa.

De ängsliga minimalisterna vill ha guide och vägledning. Hur många klänningar är egentligen ok att äga? Borde de göra sig av med sina gardiner? Får man behålla prydnadskatten som var en femårspresent från mormor? De vill ha en handbok och en stark ledare.

De problematiserande minimalisterna suckar åt det bristande politiska engagemanget och ropar “klassanalys!”. De anser det djupt problematiskt att folk blir minimalister av så egoistiska skäl som att det ger dem livskvalitet.

Kritikerna av minimalism skriver långa texter om varför minimalism inte är lösningen på alla problem som finns i världen. Det är ofta ett lyckat drag för de som är tillräckligt kända, då det kommer att generera mycket trafik till deras sidor med folk som vill berätta för dem varför de har fel.

Häcklarna vill berätta för frälsarna varför de har fel, de söker luckor i deras resonemang och om de kan utpeka någon som hycklare är deras dag räddad.

 

Sedan har vi förstås alla de som helt enkelt lever sina liv och är nöjda med de val de har gjort. Dem ser man dock inte så tydligt i dessa sammanhang, då de redan har begränsat sin skärmtid och sitt deltagande i evighetsdiskussioner på internet.