Fem vanliga invändningar mot minimalism

Jag identifierar mig visserligen inte som minimalist, men jag sympatiserar med den och har rört mig mer i den riktningen med åren. Jag antar att det är därför google tror att jagär intresserad av alla artiklar som kommer med en “ny, vågad vinkel” genom att kritisera minimalismen. Jag tänkte kommentera fem vanliga invändningar.

Minimalism bidrar till sopberget

Visst är det så att många gör sig av med saker, för några år sedan gick jag igenom en stor del av konmari och ja jag både skänkte och slängde saker. Har jag därmed gjort mig skyldig till resursslöseri? Visst har jag det, men långt tidigare. När jag köpte sådant som varken jag eller någon annan ville ha sedan. Själva utrensningen däremot… jag ser den som en direkt orsak att det tog månader innan jag kunde köpa något och även nu när jag köper saker så är jag mycket mer kräsen. Visst kan man tycka att jag borde ha skänkt mer och slängt mindre, men just då var det inte ett alternativ. Och för att vara krass, om jag behållit allt … jag tvivlar på att mina efterlevande skulle göra en bättre sortering när deska röja mitt dödsbo.

Minimalism är elitistisk

Jag förstår att man kan få den bilden, en del av filosofin är ju att lägga mer tanke på det som väl köps och det finns definitivt de som gör val som inte är tillgängliga för alla. Fast jag vill påstå att det har med världen att göra. Livet är lättare och andra möjligheter öppnar sig för den med pengar. Till och med när det handlar om att inte överkonsumera.

Minimalism leder till mer shopping

Jag tvivlar, hela grundtanken är ju att inte överkonsumera, så om någon börjar shoppa mer så är det nog något annat än minimalism de ägnar sig åt.

Mycket snack och liten verkstad

Absolut, i alla grupper med människor som vill göra. en livsförändring, så kommer det att finnas de som hellre pratar om det än faktiskt gör något. Det betyder inte att förändringen i sig är fel.

Minimalisin är inte lösningen på allt

Nej, det är den ju inte. Det finns förmodligen de som har lite för höga förväntningar på den. Men jag tror generellt att många an plocka upp något positivt.

Summering,

Jagär inte minimalist, men jag tror generellt att vi i många delar av världen behöver bli bättre på att använda det vi har och bara köpa det vi kommer att använda. Jag mådde bra av att gå igenom mina saker och göra mig av med sådant jag visste bara låg där, det påverkade mig också att bli mer restriktiv med vad jag köper.

Det betyder inte att det inte finns folk som är minimalister som agerar galet i vissa hänseenden. Såklart, att bli minimalist är inte ekvivalent med att bli perfekt och immun mot misstag.

Det är en fälla!

Hur kommer det sig att jag, hon som i flera år använde en tjugo kronors grötrock från överskottslagret som jacka, hon som inte vet hur man knyter en scarf, hon som kanske tar på sig läppstift på en fest en gång om året, plötsligt blev sugen på ett par ballerinaskor av märket Chanel till det facila priset av 7000 kr? Ok, mitt intresse för kläder har ökat med åldern, men inte på en nivå där ens halva den summan för den sortens skor känns rimlig. Kanske om det vore ett par riktigt jäkla bra vandringskängor och resan var bokad, men ballerinaskor?!

Jag tror att jag vet varför. Det är min flirt med minimalismen, den har lett mig in i en värld där man köper mindre, men där många också är beredda att betala mer för de saker de ändå köper. Jag är helt med på den tanken, jag praktiserar den också själv, samtidigt tror jag att den kan bli en fälla. En fälla där vi ratar sådant vi redan har och hela tiden jagar efter något som är perfekt som aldrig går att uppnå.

Så… inga chanelskor för mig idag och inte heller inom en överskådlig framtid. Jag utesluter inte att det sker en dag, men mest troligt har jag glömt bort det om en vecka.

Minimalism på internet.

Man skulle nog kunna säga att jag flirtar med minimalismen, jag gillar grundtanken om att man inte behöver så himla mycket egentligen. På grund av det har jag läst blogginlägg, artiklar och forumdiskussioner på temat och det har utkristalliserat sig ett antal huvudpersonligheter som är engagerade i frågan:

Frälsarna har upptäckt något som har varit livsavgörande för dem och nu vill de övertyga alla andra om att de också borde bli minimalister. I grunden vill de väl, men är inte alltid så lyhörda.

Fundamentalisterna kan inte förstå varför någon överhuvudtaget skulle äga mer en ett par jeans eller ett verktyg som bara går att använda till en sak. De ifrågasätter starkt andra minimalister som enligt dem inte är minimalister på riktigt när de dristar sig till att köpa saker som de själva skulle ha valt att köpa.

De ängsliga minimalisterna vill ha guide och vägledning. Hur många klänningar är egentligen ok att äga? Borde de göra sig av med sina gardiner? Får man behålla prydnadskatten som var en femårspresent från mormor? De vill ha en handbok och en stark ledare.

De problematiserande minimalisterna suckar åt det bristande politiska engagemanget och ropar “klassanalys!”. De anser det djupt problematiskt att folk blir minimalister av så egoistiska skäl som att det ger dem livskvalitet.

Kritikerna av minimalism skriver långa texter om varför minimalism inte är lösningen på alla problem som finns i världen. Det är ofta ett lyckat drag för de som är tillräckligt kända, då det kommer att generera mycket trafik till deras sidor med folk som vill berätta för dem varför de har fel.

Häcklarna vill berätta för frälsarna varför de har fel, de söker luckor i deras resonemang och om de kan utpeka någon som hycklare är deras dag räddad.

 

Sedan har vi förstås alla de som helt enkelt lever sina liv och är nöjda med de val de har gjort. Dem ser man dock inte så tydligt i dessa sammanhang, då de redan har begränsat sin skärmtid och sitt deltagande i evighetsdiskussioner på internet.