Potatis

Det första tipset jag fick när jag fick en odlingslott var ”köp sättpotatisen på lösvikt”. Det var säkert ett bra tips om man bortser från att jag inte har sett sättpotatis på lösvikt någonstans.

Som den rekorderliga odlaren jag är har jag inte tagit potatisen från matbutiken för att sätta, utan jag har köpt speciell utsädespotatis. Svindyrt jämfört med potatis man äter, men om det hjälper mig att slippa sjukdomar så kör jag på det.

20180422_164021288720036.jpg

Nu har jag Amandine, Desiree, Solist, Gourmandine och King Edward. Och så googlar jag för fullt för att lista ut om jag behöver göra något speciellt för att få tillräckligt med kalium i jorden.

Ekonomin i att odla

Att odla behöver nog inte kosta en massa pengar. Det finns många lösningar som är gratis eller väldigt billiga, det gäller bara att känna till dem, ha rätt kontakter och att ha tiden. Jag däremot, kan inte speciellt mycket från början utan läser och provar mig fram, jag har inte så mycket till kontakter (och är inte speciellt förtjust i att ta kontakt med främmande människor) och inte heller speciellt mycket tid. Så att börja odla har inte direkt varit gratis.

Alla trädgårdsredskap som jag har köpt har varit nya och även om de inte är speciellt dyra för sig, så plockar de ihop sig. Jag har inte köpt något som i efterhand har känts onödigt, utan sådant som verkligen har vart användbart; en grep, en spade, en planteringsspade, en maskrosrensargrej och en metallkratta. En treklo ingår också i arsenalen, den använder inte jag så på det sättet är den kanske inte så nödvändig, men min sambo använder den så jag antar att den gör nytta.

Fröer, sättpotatis, lökar, plantor … Det kostar. Förhoppningsvis får jag mångfaldigt tillbaks och det allra mesta borde jag kunna ta fröer av till nästa gång.

Jag har sått det allra mesta på friland, men jag köpte någon pallkrage i början och också lite jord och lite gödsel. Och till slut en korg och en vattenkanna.

Så minst tvåtusen, helt säkert mer. Men det är ju en uppstartskostnad, det allra mesta kommer jag att ha användning för länge framöver. Om jag hade haft tiden och energin hade jag försökt lösa det på ett billigare sätt, men det här gör att jag har kommit igång snabbt och det i sig ger mig energi. Så jag är nöjd med mitt val även om jag nog inte går plus på det här i år.

 

Utflykt och grävande

Min tanke var att börja dagen med att rensa bort mer maskrosor. Jag har satt en rad av potatis, men det kommer att komma fler rader. Jag bestämde mig dock för att låta ogräset vara tills potatisen ska sättas då jag upplever jorden som lättare att arbeta med där maskrosorna växer än där det inte växer något alls. Det är inte så lång tid så de kommer inte att hinna få blommor (fast jag såg faktiskt en maskrosknopp idag).

Istället rensade jag bort maskrosor där vi redan har sått/planterat.

Dagen fortsatte med en utflykt! Först åkte vi till Löddeköpinge plantskola, jag köpte två smultronplantor av en sort som revar sig (jag råkade köpa en sort som inte revar sig förra gången) och en vinbärsbuske. Min käre sambo ville ha en krusbärsbuske, så det blev en sådan också. Sedan åkte vi vidare till Högs handelsträdgård, jag köpte lite kryddväxter av sorter jag inte redan har sått (jag har aldrig någonsin lyckats med att så rosmarin) både hem och till lotten plus några jordgubbsplantor.

Dagens bästa upptäckt var att det verkar som om föregående innehavare odlade rabarber! Det har kommit upp en liten liten planta som ser väldigt mycket ut som rabarber iallafall.

 

Någonstans ska man börja

Kontraktet för odlingslotten är inte klart än (jag ska signera så fort det kommer på posten) och den är fortfarande täckt av snö. Jag vill göra något för att känna att jag kommer igång, så vi åkte förbi Bauhaus på vägen hem från utflykten i de skånska skogarna!

Jag har tittat på redskap, på fröer och på krukor. Jag vill inte köpa på mig en massa saker i onödan, så med redskapen tänkte jag först inhämta råd från andra som odlar (men det lutar åt att en grep och en spade är en bra början), frön kunde jag däremot inte motstå.

dsc_0374422916154.jpg

Så nu finns det fröer till kronärtskocka, stjälkselleri, blomkål, broccoli, purjolök och rödbeta. Plus allt som redan finns hemma (kryddor och sallader). Det allra viktigaste, sättpotatis, väntar jag med tills det faktiskt finns en lott att sätta den på!

Jag googlar intensivt efter nybörjartips, men det finns ingen tvekan om att jag har en massa misstag som jag kommer att lära mig saker av framför mig.

 

Ibland får man för sig saker …

Någon gång i januari gick jag med i en Facebookgrupp som handlade om att tälja i trä. Jag vet inte riktigt varför, visst har jag varit lite sugen på att kunna tälja men det var inte direkt på någon lista över saker som jag måste göra innan jag dör. Hursomhelst gick jag med, blev inspirerad och ägnade mig åt efterforskning av vad jag behöver för prylar.

En bra kniv har man alltid nytta av, så jag gick på det som många i gruppen verkade gilla även om den var ganska mycket dyrare än motsvarande morakniv (som många också rekommenderade), jag köpte också en liten yxa då det verkar underlätta en hel del.

Mitt paket kom igår, jag täljde utan mål på en träbit hemma den kvällen. Då fodral inte ingick, plockade sambon fram en läderbit och sydde ett åt mig i morse. Idag åkte vi på utflykt och medan vi väntade på att maten skulle bli klar på grillen, använde jag en bit av brasveden åt att tälja något smörknivsliknande för att ta ketchupen med.

Mitt premiärredskap finns inte längre, jag eldade upp det när maten var uppäten. Och så har jag lagt till plåster på inköpslistan; ett måste om jag ska fortsätta med min nya hobby.

Kläder

Så hur går det med mitt nyårslöfte?

Jag har bestämt mig för att jag inte köpa några kläder i år, utan att kunna svara på frågan varför jag tror att de som arbetar i produktionskedjan har fått tillräckligt betalt.

Jag tror att det har gått ganska bra hittills. Än så länge begränsar det ju mig en hel del då jag inte är sorten som ställer frågor i affären utan försöker lista ut saker på egen hand.

Jag har köpt fyra par strumpor, ett par trosor, ett par leggings och en kimono. Jag har köpt dem i affärer som är specialiserade på området och när jag hamnar i en sådan affär så kanske jag blir lite mindre kritisk vilket kanske inte är så bra. Men jag har kollat upp de märken jag har handlat hos dem och än så länge inte hitta något som känns konstigt och som att det inte stämmer.

Det är ju också intressant att veta hur det är med kläder som jag redan äger. Skulle de ha varit ok att köpa idag?

Just nu har jag på mig en varm luvtröja av Jack Wolfskin, ett linne från Lindex, ett par träningsbyxor från Stadium av deras eget märke SOC och trosor som jag inte har någon aning om av vilket märke de är (jag har klippt bort den lappen)

Jack Wolfskin hade jag kunnat köpa idag utifrån av det jag läser på Fairwear. Det gör mig glad, för det är kanske den skönaste varma tröjan jag har.

Linnet från Lindex känns lite som ett gränsfall. Lindex verkar ha bland annat en del GOTS-märkta plagg och de erkänner också på sin hemsida att minimilön inte är tillräckligt. Så det är inte omöjligt att jag hittar något på Lindex som känns ok någon gång, men just det linne jag har på mig är jag osäker på.

Mina träningsbyxor från SOC hittar jag inte så mycket information om alls. När jag googlar så får jag upp något om ekologisk bomull och det är ju bra men inte tillräckligt för mig. Det kan ju vara så att det bara är jag som är dålig på att leta, men jag hade iallafall inte köpt dem idag

Ännu mer tjat om mitt nyårslöfte

Ok, jag tjatar om mitt nyårslöfte nu, men jag vill reda ut lite hur jag tänker.

För mig så är märkningar och certifieringar och ha koll på vilka klädmärken som är schysstast mot mänskligheten överkurs. Det är inte vad vi handlar som är det stora problemet, det är hur vi handlar och jag löser inga problem genom att ha stenkoll på vad som är bra och dåligt.

Miljömässigt så är den största skillnaden som mitt nyårslöfte gör, en indirekt effekt. Att jag när jag har mindre att välja på kommer att köpa mindre. Om det enbart handlade om den direkta effekten på miljön så hade det varit bättre att bestämma att jag överhuvudtaget inte ska köpa något, åtminstone inget som är nyproducerat.

Men. Problem är egentligen inte konsumtion utan överkonsumtion. Vi köper saker som inte används, vi köper saker som håller dåligt, vi köper saker som slängs innan de har nått sin fulla potential. Om vi enbart köper saker som används, som inte går sönder på en gång och tar hand om dem så att vi kan utnyttja dem fullt ut, så har vi nått långt. Sedan har jag valt att de tillfällen jag gör det, så ska jag göra mitt bästa för att det på vägen har bidragit till att ett antal personer har fått en lön de kan leva på, eller åtminstone försökt undvika att bidra till att folk som utan samveten tjänar på att utnyttja fattigdom, blir ännu rikare.