Kostråden fortsättning

Ok. Vi förväntas äta mindre än 500g rött kött i veckan och det är knappast något problem. Det trodde jag inte heller.

Det är fortfarande en utmaning att få i sig tillräckligt med grönsaker. Inte varje dag, vissa dagar är det hur enkelt som helst. Det är nog helt enkelt så att jag måste fortsätta med att försöka skapa en vana.

Men jag kan gå vidare, jag fortsätter med fisken – fisk 2-3 gånger i veckan.

En plan

Bakgrund: Det förekommer många åsikter och tankar om hur man bör och inte bör äta. Uppenbarligen kan vi äta på väldigt många olika sätt och ändå må bra, men väldigt många av oss äter också på ett sätt som inte är så bra.

Det slog mig att jag nog faktiskt aldrig har ens försökt att äta enligt vad livsmedelsverket rekommenderar. Med tanke på att det ligger en himla massa forskning kring vad de säger så borde jag åtminstone testa att följa deras råd innan jag hoppar på någon av alla de dieter som finns.

Jag kommer inte att tillämpa vad de säger på en gång utan jag kommer att göra det successivt och fokusera på en sak i taget. Jag utgår från de kategorier de har listat:
– Grönsaker, fisk, rörelse i vardagen, fullkorn, matfetter, mejeriprodukter, rött kött och chark, salt, socker, energibalans. Jag tar det inte i någon speciell ordning, men jag tar nog energibalans sist.

Jag tänkte börja med grönsakerna. Livsmedelsverket säger att man ska äta minst femhundra gram frukt och grönt om dagen exklusive potatis. Mitt allra första steg är att få en förståelse för hur mycket det faktiskt är.

Även om jag börjar med grönsaker, så finns det vissa saker i de andra kategorierna som går att förbereda.

  • Komma på goda och bra fiskrecept som funkar för den här årstiden
  • Definiera minimimotion för de dagar jag inte cyklar till jobbet
  • Låta bli att köpa hem sådant som jag vet inte platsar i mitt skafferi enligt de råd jag ska följa

Ekonomin i att odla

Att odla behöver nog inte kosta en massa pengar. Det finns många lösningar som är gratis eller väldigt billiga, det gäller bara att känna till dem, ha rätt kontakter och att ha tiden. Jag däremot, kan inte speciellt mycket från början utan läser och provar mig fram, jag har inte så mycket till kontakter (och är inte speciellt förtjust i att ta kontakt med främmande människor) och inte heller speciellt mycket tid. Så att börja odla har inte direkt varit gratis.

Alla trädgårdsredskap som jag har köpt har varit nya och även om de inte är speciellt dyra för sig, så plockar de ihop sig. Jag har inte köpt något som i efterhand har känts onödigt, utan sådant som verkligen har vart användbart; en grep, en spade, en planteringsspade, en maskrosrensargrej och en metallkratta. En treklo ingår också i arsenalen, den använder inte jag så på det sättet är den kanske inte så nödvändig, men min sambo använder den så jag antar att den gör nytta.

Fröer, sättpotatis, lökar, plantor … Det kostar. Förhoppningsvis får jag mångfaldigt tillbaks och det allra mesta borde jag kunna ta fröer av till nästa gång.

Jag har sått det allra mesta på friland, men jag köpte någon pallkrage i början och också lite jord och lite gödsel. Och till slut en korg och en vattenkanna.

Så minst tvåtusen, helt säkert mer. Men det är ju en uppstartskostnad, det allra mesta kommer jag att ha användning för länge framöver. Om jag hade haft tiden och energin hade jag försökt lösa det på ett billigare sätt, men det här gör att jag har kommit igång snabbt och det i sig ger mig energi. Så jag är nöjd med mitt val även om jag nog inte går plus på det här i år.

 

Flera tankar om samma ämne

Ur preppersynpunkt så har jag det absolut värsta möjliga läget, mitt inne i stan. Vi är mer sårbara då vi är väldigt beroende av att infrastrukturen fungerar. Sådant är livet, en vacker dag kanske jag inte bor i innerstan men det är inte idag och de flesta katastrofscenarion jag kan komma på innebär inte att jag är fast inne i mitt hem eller inne i stan utan att kunna ta mig därifrån och utan att vi som inte är dumma i huvudet organiserar oss för att underlätta saker och ting.

Det finns uppenbara saker som man kan göra för att påverka sin krisberedskap. En sak som verkar väldigt vanligt är att packa en krislåda, som innehåller de viktigaste sakerna för att klara sig under en period. En sådan krislåda brukar innehålla vatten, vattenrening, kokmöjligheter, lite konserver, ljus, ficklampa, tändstickor, en radio etc. Det är bra, för då kan man glömma bort den och så finns den där om den behövs.

Jag har inte en sådan låda. Jag har sådant som skulle kunna ha ingått i en sådan låda, men jag har det inte samlat då det mesta är en del av mitt vanliga liv. Jag tänkte skriva det här inlägget med utgångspunkt från att man har det mest uppenbara och vad som utöver det kan påverka läget i någon slags kris.

Ekonomisk buffert
Det finns de som avvisar att pengar skulle vara till någon som helst nytta ur prepperhänseende, då de utgår från att pengar ändå kommer att bli värdelösa i en samhällskris. Det är inte de personerna jag skulle vilja förlita mig på i en kris, då jag ser det som ett symptom på att man bara föreställer sig ett scenario och glömmer bort exakt allting annat. Det är dumt att vara förberedd enbart för det allra värsta scenariot händer utan att vara förberedd på att det inte händer eller kanske händer senare än man har räknat med. Det finns bara ett scenario där man inte har nytta av pengar och även då tror jag att den som går in i det utblottad blir ganska illa rustad.

Hälsa
Det borde höra till de mest uppenbara sakerna att förbereda sig med, men det verkar faktiskt inte så. Att äta sunt, att röra på sig, att inte skjuta upp besök hos läkare eller tandläkare … helt enkelt vara så frisk det bara går.

Sopsortering
En av de saker som lätt kan bli ett stort problem i en kris är om sophanteringen inte fungerar. Men det avfall som är problematiskt är en ganska liten del av det avfall som vi faktiskt slänger under förutsättning att det ligger separat.

Flera olika sätt att betala
Ok, alla betalsystem kan kollapsa samtidigt. Men om de inte gör det och det bara är ett system som bryter ihop, så har det sina poänger att kunna använda något av de andra.

Användbara hobbies
Det vore extremt naivt av mig att tro att min odling skulle göra någon större skillnad i en akut katastrof. Min odlingslott skulle förmodligen skördas av andra om det blev någon form av hungerkris och mina inomhusodlingar räcker inte speciellt långt. Vid en personlig kris kan det förstås vara ett bra tillskott (fast om man väger det mot de pengar jag har lagt på att komma igång med odlingen så hade det nog varit bättre att sätta in dem på ett sparkonto). Däremot tror jag att sådana hobbies kan vara användbara på lite längre sikt och den kunskap man får av sådant är ju också värt en del.

Bra relationer med andra människor
Det har sina poänger att redan ha en existerande relationer med ömsesidiga tjänster. Så att det blir naturligt att höra av sig också i en krissituation.

Det finns fler saker, men det var de jag kom på spontant som jag inte gör för beredskapens skull, men som ändå påverkar den på ett eller annat sätt.

Överblick

På bilden syn en väldigt icke skalenlig teckning av min odlingslott.

Den visar vad jag har sått och kan hjälpa mig att planera vad jag ska göra av mina planer framöver. Idag grävde jag upp ett stort hål vid gången och hällde i jord som är mindre lerig än den som är på lotten. Tanken är att så morötter där, så att de har lite plats att växa neråt (detta symboliseras på teckningen av ett frågetecken)

Teckning över odlingslotten

Jag har tänkt att använda ungefär en fjärdedel av lotten till potatis. Då jag kan se spår av potatisodling på den del vi har rensat klart, så tänkte jag att det är den andra sidan vi ska odla potatisen på.

Något som är väldigt ickekarakteristiskt för mig är att jag börjar fundera på om jag ska ha några blommor.