Har satt min sista potatis …

Den sista potatissorten vi satte var King Edward. Det kanske inte var mitt mest genomtänkta köp med tanke på sjukdomsrisken, men det brukar bli så bra potatismos på det och jag älskar potatismos.

Sniglarna har också letat sig in på vår lott. De har knaprat på myntan och på en jordärtskocka. Med det i åtanke var det kanske dumt att skaffa kompostgaller (det som knappt syns längst till höger i bild) men jag har velat ha ett och tog mig äntligen för … märker vi att det gör att vi får fler sniglar så får vi väl ompröva beslutet.

20180506_1653541307806528.jpg

Smultronplantorna och jordgubbsplantorna blommar, bondbönor och jordärtskockor börjar komma upp, löken i pallkragen kommer upp snabbt, det går inte riktigt lika snabbt för löken som sattes direkt i jorden.

Stora delar av jorden brukas nu, men det finns fortfarande plats kvar.

Uppföljning nyårslöfte

Såhär efter Fashion Revolution Week, så kan det ju vara på sin plats att jag uppdaterar om hur det går med mitt nyårslöfte som går ut på att jag bara ska köpa kläder där jag kan svara på varför jag tror att hela produktionskedjan har fått ordentligt betalt.

Det går ganska bra tror jag. Jag var lite naiv i början och trodde att det skulle vara lättare att få fram fakta. Nu tror jag att jag har hittat en ganska bra nivå ändå, men det blir lite mer av en subjektiv bedömning än jag hoppades på.

Hursomhelst, jag handlar definitivt mer medvetet än jag gjorde tidigare. Tidigare var det en väldigt enkel genväg att köpa nytt när jag behövde något. Nu har själva inköpet blivit en mycket besvärligare process, vilket innebär att jag gör en större ansträngning att kunna använda något jag redan har eller på något annat sätt slippa köpa. Redan att gå igenom kläderna à la Konmari gjorde mig kräsen och minskade onödiga inköp, det här begränsar mitt urval ännu mer. Den allra största skillnaden är på strumpbyxor, jag har inte köpt ett enda par i år då min favoritsort inte lever upp till mina krav. Samtidigt har jag använt strumpbyxor väldigt mycket mer än vanligt.

Så vad ger det här egentligen? Jag vet inte riktigt. Jag tror egentligen inte att jag förändrar världen på något sätt, men kanske kan jag åtminstone vara en liten del i att det kan vara en bra affär att behandla folk bra.

 

Ekonomin i att odla

Att odla behöver nog inte kosta en massa pengar. Det finns många lösningar som är gratis eller väldigt billiga, det gäller bara att känna till dem, ha rätt kontakter och att ha tiden. Jag däremot, kan inte speciellt mycket från början utan läser och provar mig fram, jag har inte så mycket till kontakter (och är inte speciellt förtjust i att ta kontakt med främmande människor) och inte heller speciellt mycket tid. Så att börja odla har inte direkt varit gratis.

Alla trädgårdsredskap som jag har köpt har varit nya och även om de inte är speciellt dyra för sig, så plockar de ihop sig. Jag har inte köpt något som i efterhand har känts onödigt, utan sådant som verkligen har vart användbart; en grep, en spade, en planteringsspade, en maskrosrensargrej och en metallkratta. En treklo ingår också i arsenalen, den använder inte jag så på det sättet är den kanske inte så nödvändig, men min sambo använder den så jag antar att den gör nytta.

Fröer, sättpotatis, lökar, plantor … Det kostar. Förhoppningsvis får jag mångfaldigt tillbaks och det allra mesta borde jag kunna ta fröer av till nästa gång.

Jag har sått det allra mesta på friland, men jag köpte någon pallkrage i början och också lite jord och lite gödsel. Och till slut en korg och en vattenkanna.

Så minst tvåtusen, helt säkert mer. Men det är ju en uppstartskostnad, det allra mesta kommer jag att ha användning för länge framöver. Om jag hade haft tiden och energin hade jag försökt lösa det på ett billigare sätt, men det här gör att jag har kommit igång snabbt och det i sig ger mig energi. Så jag är nöjd med mitt val även om jag nog inte går plus på det här i år.

 

Flera tankar om samma ämne

Ur preppersynpunkt så har jag det absolut värsta möjliga läget, mitt inne i stan. Vi är mer sårbara då vi är väldigt beroende av att infrastrukturen fungerar. Sådant är livet, en vacker dag kanske jag inte bor i innerstan men det är inte idag och de flesta katastrofscenarion jag kan komma på innebär inte att jag är fast inne i mitt hem eller inne i stan utan att kunna ta mig därifrån och utan att vi som inte är dumma i huvudet organiserar oss för att underlätta saker och ting.

Det finns uppenbara saker som man kan göra för att påverka sin krisberedskap. En sak som verkar väldigt vanligt är att packa en krislåda, som innehåller de viktigaste sakerna för att klara sig under en period. En sådan krislåda brukar innehålla vatten, vattenrening, kokmöjligheter, lite konserver, ljus, ficklampa, tändstickor, en radio etc. Det är bra, för då kan man glömma bort den och så finns den där om den behövs.

Jag har inte en sådan låda. Jag har sådant som skulle kunna ha ingått i en sådan låda, men jag har det inte samlat då det mesta är en del av mitt vanliga liv. Jag tänkte skriva det här inlägget med utgångspunkt från att man har det mest uppenbara och vad som utöver det kan påverka läget i någon slags kris.

Ekonomisk buffert
Det finns de som avvisar att pengar skulle vara till någon som helst nytta ur prepperhänseende, då de utgår från att pengar ändå kommer att bli värdelösa i en samhällskris. Det är inte de personerna jag skulle vilja förlita mig på i en kris, då jag ser det som ett symptom på att man bara föreställer sig ett scenario och glömmer bort exakt allting annat. Det är dumt att vara förberedd enbart för det allra värsta scenariot händer utan att vara förberedd på att det inte händer eller kanske händer senare än man har räknat med. Det finns bara ett scenario där man inte har nytta av pengar och även då tror jag att den som går in i det utblottad blir ganska illa rustad.

Hälsa
Det borde höra till de mest uppenbara sakerna att förbereda sig med, men det verkar faktiskt inte så. Att äta sunt, att röra på sig, att inte skjuta upp besök hos läkare eller tandläkare … helt enkelt vara så frisk det bara går.

Sopsortering
En av de saker som lätt kan bli ett stort problem i en kris är om sophanteringen inte fungerar. Men det avfall som är problematiskt är en ganska liten del av det avfall som vi faktiskt slänger under förutsättning att det ligger separat.

Flera olika sätt att betala
Ok, alla betalsystem kan kollapsa samtidigt. Men om de inte gör det och det bara är ett system som bryter ihop, så har det sina poänger att kunna använda något av de andra.

Användbara hobbies
Det vore extremt naivt av mig att tro att min odling skulle göra någon större skillnad i en akut katastrof. Min odlingslott skulle förmodligen skördas av andra om det blev någon form av hungerkris och mina inomhusodlingar räcker inte speciellt långt. Vid en personlig kris kan det förstås vara ett bra tillskott (fast om man väger det mot de pengar jag har lagt på att komma igång med odlingen så hade det nog varit bättre att sätta in dem på ett sparkonto). Däremot tror jag att sådana hobbies kan vara användbara på lite längre sikt och den kunskap man får av sådant är ju också värt en del.

Bra relationer med andra människor
Det har sina poänger att redan ha en existerande relationer med ömsesidiga tjänster. Så att det blir naturligt att höra av sig också i en krissituation.

Det finns fler saker, men det var de jag kom på spontant som jag inte gör för beredskapens skull, men som ändå påverkar den på ett eller annat sätt.

Tiramisu

Så har jag gett mig på att göra tiramisu enligt detta receptet, inför en kollegas femtioårsfrukost.

Jag har provsmakat smeten, så jag har all orsak att tro att det blev bra. Men jag har ju förstås ingen aning om hur det ska smaka så jag avvaktar recensionerna imorgon

Tiramisu

Det är fascinerande att leta efter traditionella recept på saker, för det finns väldigt många som har en benhård uppfattning om hur det ska vara för att vara rätt. Det ska vara med grädde, det får inte vara grädde i, det ska vara med mandellikör, det ska vara med marsalavin …

Jag skäms lite då jag förmodligen själv har varit en av dem, trott att det finns en ursprunglig variant som är den rätta av en massa traditionella maträtter. Naturligtvis finns det inte det, och om det finns så finns det fortfarande inget som säger att det inte går att göra godare.

Uppdatering: Det blev väldigt bra. Jag kopierar in/ skriver av receptet av den händelse att länken skulle sluta fungera (Receptfavoriter, recept av Henrik Mattsson). Mina egna kommentarer är i blått. 

Ingredienser:

Ca 30 Savoiardi-kex (Ladyfingers), 1 pkt (det gick inte åt ett helt paket, men jag misstänker att det beror på formens dimensioner)
2 dl starkt bryggt kaffe, helst espresso (jag använde pressbryggaren, det fungerade fint)
4 ägg
1 dl socker
450 g Mascarpone färskost (2 pkt) (varje paket är 250 gram, så det blev nog lite mer även om inte paketen var renskrapade)
4 msk Marsala, sött vin
2 msk kakao (till att pudra på, jag vet inte hur mycket jag använde egentligen men det var nog i den storleksordningen)

Gör kaffet
Leta upp en form som rymmer ungefär hälften av kexen i ett lager
Dela upp äggen i vitor och gulor
Vispa gulorna med sockret pösigt. Vispa ner vinet och mascarponen.
Vispa vitorna till hårt skum
Vänd ner de vispade vitorna i det andra
Jag hällde upp kaffet i en låda som gjorde att jag kunde doppa undersidan av ett kex utan att dränka det alltför mycket.
Lägg kexen i formen med kaffesidan ner
Täck kexen med smet
Gör ett likadant lager till
Sikta kakao över hela alltet och ställ in i kylen gärna över natten.

Jag serverade den med extra flingor av sjuttioprocentig choklad, mest för att jag hade en burk som riskerar att bli för gammal men också för att vissa på jobbet är lite mer förtjusta i choklad än de flesta. Det funkade bra, det hade funkat bra utan också.

Mammografiveteran.

Då jag nu har varit på mammografi en gång i mitt liv, så anser jag mig härmed vara expert. Därför ska jag nu berätta för alla andra vad man ska tänka på vid sådana undersökningar.

  1. Gå till rätt avdelning. Det är inte helt osannolikt att behandlingar för bröstcancer sker i närheten, det höjer inte modet att trava in i deras väntrum.
  2. Skippa klänning den dagen. Du kommer att behöva klä av dig på överkroppen, se till att det går att göra så smidigt som möjligt.
  3. Det kommer att göra ont, brösten ska pressas ihop och de vill inte bara ha en bild utan flera och i olika vinklar vilket innebär att de inte bara pressar ihop dem en gång. Tänk på den snygga klänningen du ska ge dig själv i belöning efteråt för att uthärda.
  4. Vid ultraljud är lagret av gelé de smetar på inte tunt, tänk på det när du torkar av den. Och använd inte samma handduk för att sedan klia dig på hakan.
  5. Ställ följdfrågor på plats. Du blir förmodligen mycket mer lugnad av deras svar än vad du blir av en googling när du kommit hem.
  6. Att röntgenutrustningen kommer från ett företag som konkurrerar med det du arbetar för, är inte intressant information för sjuksköterskan som hanterar den.

Nu är jag hursomhelst en erfarenhet rikare. Jag ska göra vävnadsprov nästa vecka, men läkaren sade att ultraljudet inte tydde på att det var något farligt, så jag litar på det tills motsatsen är bevisad.

20180322_124342439219332.jpg