En sedelärande berättelse om en tvättstuga

Jag är uppvuxen i en villa, jag hade visserligen kompisar som bodde i lägenhet men jag hade aldrig riktigt satt mig in i vad det innebar att bo så förutom att de hade fler kanaler på tv:n. Så flyttade jag hemifrån och fick bekanta mig med saker som sopnedkast och gemensamma tvättstugor. Det är den gemensamma tvättstugan den här texten handlar om.

Det var en ganska liten tvättstuga, välskött och med arga lappar med texten “STÄDA EFTER DIG!”. Det där med att man skulle städa efter sig verkade vara väldigt viktigt för någon, så varje gång jag hade tvättat torkade jag av alla ytor och svabbade golvet. På torktumlaren stod en instruktion, bland annat fick jag veta att man skulle rengöra filtret före användning.

Så fortsatte det, varje gång jag hade använt tvättstugan så städade jag den, att jag skulle göra något åt torktumlarluddet föresvävade mig inte – det stod ju på torktumlaren att man skulle ta bort luddet före användning och det gjorde jag. Tills den dag jag hade tvättat och fick en utskällning av en äldre dam för att jag inte hade städat efter mig och då framgick det att det var torktumlarluddet det handlade om. När jag senare dryftade händelsen med andra personer så skrattade de åt mig och jag fick reda på att det där med torktumlarluddet var allmänt vedertaget och att städa hela tvättstugan inte var det.

Så jag gick från att vara en förtappad själ som trodde att städa betydde att torka av och svabba golv, till en god medborgare som tog bort luddet ur torktumlarfiltret. Mina tvättider blev enklare att hantera, damen var fortfarande arg men det var inte mig hon var arg på längre och tvättstugan blev snäppet solkigare.

Snipp snapp snut så var sagan slut.


Tvättstugan

Jag tvättar nästan bara på helgmorgnar. Har man en gemensam tvättstuga tycker jag att det är den allra bästa tiden att tvätta av många orsaker; jag jobbar på vardagarna och vill göra något annat av helgen än att tvätta (nu kliver jag upp sex, är färdig tio och resten av dagen är fri), dessutom så verkar inte helgmorgnarna attrahera de allra stökigaste personerna.

I persongalleriet som brukar tvätta på helgmorgnar finns

  • En kvinna i femtioårsåldern som har stort behov av ordning och renhet, hon manglar sina lakan och rensar gummilisten på torktumlarluckan från ludd. Arbetar som lärare.
  • En man i fyrtiofemårsåldern som ser ut att ha rymt från ett gym och sprider ut sina kläder över flera torkskåp om tillgång finns. På vardagarna är han ofta uppe mycket tidigt på morgonen och samlar flaskor.
  • En kvinna i trettioårsåldern som har en schäfer och rengör maskinerna noggrant både före och efter att ha tvättat.
  • En man i femtioårsåldern som blir oproportionerligt arg när något inte går som det ska och svär högt och länge. Han verkar gilla att köpa öl.
  • En man i fyrtioårsåldern som den största delen av tiden jag har sett honom, stått och tittat på sin tvättmaskin.

Det är ungefär så mycket jag vet om dem, de personer i mitt hus som också tvättar på helgmorgnar. De i mitt hus som jag nog har mest kontakt med.